- Under en lång tid har den stora burmanska majoriteten använt ett fruktansvärt språkbruk mot Rohingyafolket. Det har nu lett till etnisk rensning. Ord och propaganda kan till slut leda till att människor avhumaniserar andra människor, berättar Kompass
Anders Kompass är inbjuden till Rodengymnasiet för att föreläsa för årskurs 3. Föreläsningen handlar om civilkurage och att våga stå upp för vad man tror på. Han berättar om när han anklagades för tjänstefel inom FN när han larmade om att franska FN soldater utnyttjande barn sexuellt. Vi Rodenelever är ofta med om att klasskompisar säger både sexistiska, rasistiska och homofobiska kommentarer gentemot varandra, andra eller i andra sammanhang. Vissa elever för fram kritiken till skolledningen att man måste våga stå upp och säga emot vid dessa händelser istället för att se på. Jag tar min chans att fråga Anders Kompass om hur han ser på språkbruket hos elever. - Ord är viktiga, ord kan skada och förnedra. Och till slut kan ord leda till onda handlingar och våld, säger Kompass bestämt. Han berättar vidare att samhällsklimatet inte är detsamma idag som när han växte upp. - Förr i tiden var det inte legitimt att säga dessa kommentarer och ord, men nu på något sätt har det blivit annorlunda. Det är väldigt farligt och vi får aldrig vänja oss, säger Kompass. Han anser att det kan vara svårt många gånger att stå upp och att säga emot när något är fel, men att det ändå är mycket viktigt. - Som lärare i en skola bär man på ett speciellt ansvar och det är viktigt som lärare att försöka påverka eleverna, berättar Kompass vidare. Om läraren ändå väljer att vara tyst när dessa saker sker så kan man säga till läraren i grupp eller enskilt. - Man måste berätta för lärarna att detta är något som vi tycker att vi måste ta upp, eftersom att personer faktiskt blir sårade eller kränkta, förklarar Anders Kompass. Det är dock inte bara lärarna som har ett ansvar. Det är även vi elever gentemot andra elever som måste stå upp för vad som är rätt. Det är då viktigt att hitta former att göra detta på. - Att till exempel ifrågasätta vad personen säger. Man kan fråga varför säger du så och vad betyder det där ordet för dig? I samband med det kan man berätta vad det ordet betyder för en själv och om varför man blir kränkt eller sårad. Kompass menar på att de personer som ändå fortsätter med dessa handlingar efter att man har ifrågasätt dem, blir små och isolerade. Dom kan man senare få bemöta på andra sätt. Av lärdom efter dåliga erfarenheter är det förbjudet med hets mot en grupp människor, till exempel en etniskgrupp, mot kvinnor eller en religiös grupp. - Det finns även en gräns där. Om man hetsar så att det leder till diskriminering eller till våld är det förbjudet, förklarar Kompass. Detta är något som sker i Burma just nu, fortsätter han. Situationen i Sverige ser annorlunda ut. - Jag tror att situationen i Sverige är hanterbar och att sakerna som sker i skolan är hanterbara. Det farligaste vi alltid kan göra är att förringa det. Till exempel säga ”Ja killar, dom säger ju alltid så” och så gör man inte. Man måste ta tag i det när det är hanterbart. När det blir större och organiserat i till exempel nazistgrupper, då blir det svårare. Ett stort tack till Anders Kompass för en fantastisk föreläsning och Vanessa Olsson Butler SA15A för ett aktuellt och tänkvärt reportage. Fotograf: Alva Lallander SA15A.
Anders Kompass är inbjuden till Rodengymnasiet för att föreläsa för årskurs 3. Föreläsningen handlar om civilkurage och att våga stå upp för vad man tror på. Han berättar om när han anklagades för tjänstefel inom FN när han larmade om att franska FN soldater utnyttjande barn sexuellt. Vi Rodenelever är ofta med om att klasskompisar säger både sexistiska, rasistiska och homofobiska kommentarer gentemot varandra, andra eller i andra sammanhang. Vissa elever för fram kritiken till skolledningen att man måste våga stå upp och säga emot vid dessa händelser istället för att se på. Jag tar min chans att fråga Anders Kompass om hur han ser på språkbruket hos elever. - Ord är viktiga, ord kan skada och förnedra. Och till slut kan ord leda till onda handlingar och våld, säger Kompass bestämt. Han berättar vidare att samhällsklimatet inte är detsamma idag som när han växte upp. - Förr i tiden var det inte legitimt att säga dessa kommentarer och ord, men nu på något sätt har det blivit annorlunda. Det är väldigt farligt och vi får aldrig vänja oss, säger Kompass. Han anser att det kan vara svårt många gånger att stå upp och att säga emot när något är fel, men att det ändå är mycket viktigt. - Som lärare i en skola bär man på ett speciellt ansvar och det är viktigt som lärare att försöka påverka eleverna, berättar Kompass vidare. Om läraren ändå väljer att vara tyst när dessa saker sker så kan man säga till läraren i grupp eller enskilt. - Man måste berätta för lärarna att detta är något som vi tycker att vi måste ta upp, eftersom att personer faktiskt blir sårade eller kränkta, förklarar Anders Kompass. Det är dock inte bara lärarna som har ett ansvar. Det är även vi elever gentemot andra elever som måste stå upp för vad som är rätt. Det är då viktigt att hitta former att göra detta på. - Att till exempel ifrågasätta vad personen säger. Man kan fråga varför säger du så och vad betyder det där ordet för dig? I samband med det kan man berätta vad det ordet betyder för en själv och om varför man blir kränkt eller sårad. Kompass menar på att de personer som ändå fortsätter med dessa handlingar efter att man har ifrågasätt dem, blir små och isolerade. Dom kan man senare få bemöta på andra sätt. Av lärdom efter dåliga erfarenheter är det förbjudet med hets mot en grupp människor, till exempel en etniskgrupp, mot kvinnor eller en religiös grupp. - Det finns även en gräns där. Om man hetsar så att det leder till diskriminering eller till våld är det förbjudet, förklarar Kompass. Detta är något som sker i Burma just nu, fortsätter han. Situationen i Sverige ser annorlunda ut. - Jag tror att situationen i Sverige är hanterbar och att sakerna som sker i skolan är hanterbara. Det farligaste vi alltid kan göra är att förringa det. Till exempel säga ”Ja killar, dom säger ju alltid så” och så gör man inte. Man måste ta tag i det när det är hanterbart. När det blir större och organiserat i till exempel nazistgrupper, då blir det svårare. Ett stort tack till Anders Kompass för en fantastisk föreläsning och Vanessa Olsson Butler SA15A för ett aktuellt och tänkvärt reportage. Fotograf: Alva Lallander SA15A.