Under juni har vi påbörjat bekämpning av jättebjörnloka på kommunal mark i Norrtälje, Rimbo och Hallstavik, samt på kommunala fastigheter som skolor.
Norrtälje kommun försöker utrota jättebjörnlokan (Heracleum mantegazzianum) som är en ståtlig men ovälkommen gäst i vår natur. Det är inte lätt, för fröna från växten kan ligga i jorden upp till 20 år innan de gror. Bekämpningen börjar i juni och kommunen har endast möjlighet att genomföra insatser på mark som kommunen äger i Norrtälje stad, Rimbo och Hallstavik samhälle samt på kommunala fastigheter som till exempel skolor och förskolor. Om det förekommer jättebjörnloka på privat mark får du själv svara för bekämpningen. Se tips nedan. Kända områden med jättebjörnloka i kommunen: Hallstavik Norrtälje Rimbo Om du upptäcker nya områden med björnloka i Norrtälje stad, Rimbo och Hallstavik, felanmäl gärna detta till vårt Kontaktcenter. Varför bekämpar vi jättebjörnlokor? Det finns två huvudsakliga skäl till att bekämpa jättebjörnlokan: Växtens farlighet. Om man får växtsaft på sig och sedan vistas i solljus kan man få brännblåsor. Växten invaderar naturliga växter och tränger ut våra vanliga växtarter. Jättelokan är ofarlig så länge man inte rör dem. Om du har fått växtsaft på huden: Tvätta omgående med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka. Kontrollera risken hos Giftinformationscentralen Så här kan du själv bekämpa dina björnlokor Om du har fått in björnlokor på tomten kan du bekämpa dem genom att ständigt hugga av dem så fort de växer till. Detta måste upprepas ofta för att man ska lyckas. En björnloka skulle aldrig överleva i en gräsmatta. Det går även att gräva upp lokan med rötterna. Oftast får man inte upp riktigt allt utan man får gräva flera gånger. Har du ett mindre bestånd med lokor kan du först ta bort allt ovanjord och sedan täcka över området med exempelvis en kraftig presenning, och därefter lägga något tungt ovanpå. Om jättebjörnlokan hunnit bilda fröställningar bör dessa klippas bort och läggas i en påse som kastas med hushållssoporna. Det går också att bekämpa björnlokan kemiskt med exempelvis ogräsmedelet Round Up genom att spruta på bladen. Vid arbete med jättebjörnlokor ska man vara mycket försiktig. Växtsaften ger skador på huden som liknar riktiga brännskador. Besvären kan komma med 1-2 dagars fördröjning och kvarstå i veckor, eventuellt även med ärrbildning och mörkfärgning av huden. Efter lyckad bekämpning bör man hålla utkik efter nya plantor. Gamla frön som ligger på marken kan gro och komma upp inom 7-10 år, och i vissa fall ännu längre. Beskrivning Jättelokan är en storväxt, flerårig ört som blommar i juli-augusti. Blommorna är vita och liknar jättestora hundkex. De yttersta blommorna i flocken är oftast större än de övriga. Ståndarna har gröngula eller rödaktiga ståndarknappar. Frukterna är drygt en centimeter långa, runda till elliptiska, med kraftiga oljekanaler som är vidgade nedtill. Jättelokan är en storväxt som oftast blir 2-4 hög, flerårig ört som blommar i juli-augusti. Blommorna är vita och sitter i mycket stora, plattade till halvklotformigt välvda flockar. De yttersta blommorna i flocken är oftast större än de övriga. Ståndarna har gröngula eller rödaktiga ståndarknappar. Frukterna är drygt en centimeter långa, runda till elliptiska, med kraftiga oljekanaler som är vidgade nedtill. Jättebjörnlokan har inte sitt ursprung i Sverige och har därför inte några naturliga ”fiender” här. Stor fröproduktion, ca 20 000 frön per planta eller oftast mer med hög grobarhet Den har inga stora krav på jordmån och sprider sig effektivt med frön. På kort tid kan den ta över stora arealer. Arten är en trädgårdsrymling och den var en omtyckt och praktfull perenn i trädgårdarna vid sekelskiftet. Idag odlas inte jättelokor eftersom de är alltför konkurrenskraftiga och det visat sig att deras saft kan ge upphov till kontakteksem och svårläkta sår då den kommer i kontakt med huden i solsken. Läs mer om jättebjörnlokan här.
Norrtälje kommun försöker utrota jättebjörnlokan (Heracleum mantegazzianum) som är en ståtlig men ovälkommen gäst i vår natur. Det är inte lätt, för fröna från växten kan ligga i jorden upp till 20 år innan de gror. Bekämpningen börjar i juni och kommunen har endast möjlighet att genomföra insatser på mark som kommunen äger i Norrtälje stad, Rimbo och Hallstavik samhälle samt på kommunala fastigheter som till exempel skolor och förskolor. Om det förekommer jättebjörnloka på privat mark får du själv svara för bekämpningen. Se tips nedan. Kända områden med jättebjörnloka i kommunen: Hallstavik Norrtälje Rimbo Om du upptäcker nya områden med björnloka i Norrtälje stad, Rimbo och Hallstavik, felanmäl gärna detta till vårt Kontaktcenter. Varför bekämpar vi jättebjörnlokor? Det finns två huvudsakliga skäl till att bekämpa jättebjörnlokan: Växtens farlighet. Om man får växtsaft på sig och sedan vistas i solljus kan man få brännblåsor. Växten invaderar naturliga växter och tränger ut våra vanliga växtarter. Jättelokan är ofarlig så länge man inte rör dem. Om du har fått växtsaft på huden: Tvätta omgående med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka. Kontrollera risken hos Giftinformationscentralen Så här kan du själv bekämpa dina björnlokor Om du har fått in björnlokor på tomten kan du bekämpa dem genom att ständigt hugga av dem så fort de växer till. Detta måste upprepas ofta för att man ska lyckas. En björnloka skulle aldrig överleva i en gräsmatta. Det går även att gräva upp lokan med rötterna. Oftast får man inte upp riktigt allt utan man får gräva flera gånger. Har du ett mindre bestånd med lokor kan du först ta bort allt ovanjord och sedan täcka över området med exempelvis en kraftig presenning, och därefter lägga något tungt ovanpå. Om jättebjörnlokan hunnit bilda fröställningar bör dessa klippas bort och läggas i en påse som kastas med hushållssoporna. Det går också att bekämpa björnlokan kemiskt med exempelvis ogräsmedelet Round Up genom att spruta på bladen. Vid arbete med jättebjörnlokor ska man vara mycket försiktig. Växtsaften ger skador på huden som liknar riktiga brännskador. Besvären kan komma med 1-2 dagars fördröjning och kvarstå i veckor, eventuellt även med ärrbildning och mörkfärgning av huden. Efter lyckad bekämpning bör man hålla utkik efter nya plantor. Gamla frön som ligger på marken kan gro och komma upp inom 7-10 år, och i vissa fall ännu längre. Beskrivning Jättelokan är en storväxt, flerårig ört som blommar i juli-augusti. Blommorna är vita och liknar jättestora hundkex. De yttersta blommorna i flocken är oftast större än de övriga. Ståndarna har gröngula eller rödaktiga ståndarknappar. Frukterna är drygt en centimeter långa, runda till elliptiska, med kraftiga oljekanaler som är vidgade nedtill. Jättelokan är en storväxt som oftast blir 2-4 hög, flerårig ört som blommar i juli-augusti. Blommorna är vita och sitter i mycket stora, plattade till halvklotformigt välvda flockar. De yttersta blommorna i flocken är oftast större än de övriga. Ståndarna har gröngula eller rödaktiga ståndarknappar. Frukterna är drygt en centimeter långa, runda till elliptiska, med kraftiga oljekanaler som är vidgade nedtill. Jättebjörnlokan har inte sitt ursprung i Sverige och har därför inte några naturliga ”fiender” här. Stor fröproduktion, ca 20 000 frön per planta eller oftast mer med hög grobarhet Den har inga stora krav på jordmån och sprider sig effektivt med frön. På kort tid kan den ta över stora arealer. Arten är en trädgårdsrymling och den var en omtyckt och praktfull perenn i trädgårdarna vid sekelskiftet. Idag odlas inte jättelokor eftersom de är alltför konkurrenskraftiga och det visat sig att deras saft kan ge upphov till kontakteksem och svårläkta sår då den kommer i kontakt med huden i solsken. Läs mer om jättebjörnlokan här.